Netflix konkurrerar med videobutiken, Mathem med den fysiska livsmedelsbutiken, distansutbildningar kan erbjudas till fler elever än ett fysiskt campus och och kläder, prylar, böcker och andra nödvändigheter hittas enkelt i närmaste webshop. Ja, internet och e-handeln har revolutionerat många branscher och de kommersiella villkoren för de aktörer som rör sig inom dem. Precis det som många it-visionärer förutspådde under it-boomen har nu inträffat, dock lite senare än investerarna i dåtidens uppblåsta startupföretag hade tänkt sig. Människors allt mer digitala konsumtionsvanor får även makroeknomiska konsekvenser.

I en intervju med SvD pekar Swedbanks chefsekonom Anna Felländer ut digitaliseringen som en av faktorerna bakom den låga inflationen.

”Under it-eran fanns inte den teknologiska mognaden och inte beteendemognaden hos människor. Nu kopplar vi ihop tjänster med den digitala världen. Ta ett bankärende som exempel. Det finns få i den yngre generationen som tänker på att det är ett fysiskt möte, det är något man gör på internet.” säger Anna Felländer till SvD.

Ja, en dag som denna (dagen innan 5 maj, då många självdeklarationer ska vara inlämnade till Skatteverket) slås jag av hur den digitala utvecklingen förändrat stora delar av det gränssnitt vi har gentemot myndigheter, organisationer, affärer och omvärlden i stort.

Själv har jag som tidigare journalist bevakat e-handelns utveckling de senaste tio åren och det är en otrolig resa som gjorts, både när det gäller it-mognad hos konsumeterna men också handelns egna satsningar på alltifrån betalsystem till logistiklösningar och konverteringssmarta e-handelssajter. I veckan kom även E-barometern för det första kvartalet 2014. Den visar att e-handeln i Sverige växer med cirka 15 procent per år i nuläget och prognosen för hela 2014 är att den kommer omsätta 42,5 miljarder kronor. 71 procent av konsumenterna handlade varor via nätet under första kvartalet och av dessa handlade 14 procent via mobilen. Siffrorna för svensk e-handel har varit stadigt ökande så länge mätningarna förekommit, vilket visar att vi är långt ifrån en mättnad när det gäller andelen av all handel som sker via nätet.

Tillbaka till Anna Felländer på Swedbank och artikeln i SvD. Ett citat i intervjun fick mig att haja till.

”Även om konsumenterna upplever att de kan köpa en vara eller tjänst effektivare och till högre kvalitet än tidigare så syns inte det i statistiken från SCB eftersom produktivitetsvinsterna av digitaliseringen inte fångas upp.”

Det här tror Anna Felländer kommer göra att viktiga politiska reformer dröjer, bland annat inom utbildningsväsendet. I spåret av digitaliseringen kräver till exempel de nya tjänsteföretagen en annan sorts kompetens, och om det inte fångas upp av utbildningsvärlden ligger vi risigt till enligt henne.

Jag tror att vi måste bli bättre på att hitta samband mellan saker som vid en första anblick kanske inte verkar relaterade, vilket Anna Felländer sätter fingret på när hon både pekar på alla effektivitetsvinster i spåren av den ökade digitaliseringen (både konkreta och lite med luddigt ”upplevda”) men även tänkbart negativa konsekvenser.

Översatt till hemmaplan handlar det om att identifiera vilka delar av ens egen verksamhet som påverkas av den digitala utvecklingen, och hur den gör det. Vilka siffror pekar nedåt när alla andra pekar uppåt? Och har de något med varandra att göra? Kanske är det till synes försämrade resultatet inom ett område, marknad, produkt eller tjänst snarare ett tecken på en lyckad satsning inom ett annat?

Relaterat: Så är tillståndet i den digitala nationen (om utvecklingen av digitalasverige.se).

Det här inlägget är en del i bloggutmaningen #Blogg100, att blogga minst ett inlägg om dagen i 100 dagar.  Våra medarbetare bloggar tillsammans här på Intellectabloggen.

Tabell överst: Ur Ebarometern Q1 2014