För en vecka sedan slog jag i ett blogginlägg fast att det inte skulle stå några stolar tomma på de evenemang som arrangeras under den nu pågående Almedalsveckan. Bakgrunden till mitt djärva löfte var en text av Svenska Dagbladets ledarskribent Sanna Rayman, där hon förutspådde att de drygt 3 300 arrangemangen som anordnas skulle överglänsas av partierna och partiledarna och därför inte locka tillräckligt många deltagare.

Nu är halva Almedalsveckan avverkad. I massmedierna är det som väntat partiledartalen och de politiska utspelen som fullständigt dominerar bilden av veckan. Stefan Löfvén, Göran Hägglund, Jimmie Åkesson och Åsa Romson har hållit sina anföranden och ett pärlband av politiska utspel och löften har redan levererats. Men av det som händer under ”den andra” Almedalsveckan, de 3 300 evenemangens Almedalen, är det inte mycket som läcker ut till dem som befinner sig utanför Visbys ringmur.

Hur har det då varit under Almedalsveckans fyra första dagar? Ja, för det första har förutsättningarna varit betydligt bättre än väntat. Efter söndagens skyfall har alla de åskmoln som väderapparna placerat över Visby valt en annan bana och till och med låtit solen titta fram då och då. När det gäller uppslutningen till alla de seminarier, debatter, workshops, intervjuer och alla andra arrangemang som anordnats under de dagar som gått, så har mina arbetskamrater på Intellecta och jag bara kunnat besöka en liten del av dem. Men – alla kolleger rapporterar fullsatta möteslokaler runt om i staden. Och av det 15-tal evenemang jag själv har närvarat vid har det på alla, utom ett, inte bara varit fullt, utan överfullt. De sittplatser som funnits har inte räckt till alla, utan intresserade deltagare har fått stå längs väggarna, trängas i dörren, försökt lyssna genom fönstren eller följa det som sägs på en tv-skärm utanför möteslokalerna. Till och med på tisdagen kl 11 – då Almedalsveckan peakade med 111 parallella evenemang samtidigt – trängdes besökarna på evenemangen, i alla fall på dem där vi kunde delta.

Så låt oss nu en gång för alla slå fast att Almedalsveckan inte bara är politikernas och riksdagspartiernas julafton.

Den är minst lika mycket organisationernas, de ideella rörelsernas, kommunernas, företagens och myndigheternas vecka. Och först och främst är Almedalen de engagerade och samhällsintresserade medborgarnas årliga högtidsstund.

Nu tar jag Gotlandsbåten till fastlandet och tackar för i år. Jag längtar redan till nästa års sommarvecka i Visby och avundas alla er som fortfarande har fyra dagars spännande folkbildning och politiska upplevelser kvar. Vad Jonas, Jan, Fredrik och Annie kommer att säga från talarstolen i Almedalsparken vet vi ännu inget om. Men en sak kan vi vara säkra på: det dryga tusentalet evenemang som återstår kommer också att vara fullsatta. Den som ska hitta tomma stolar ska inte leta i Visby.