I dag drar vi på Intellecta Corporate igång vår Blogg100-satsning. Från och med nu ska vi skriva minst ett dagligt blogginlägg i 100 dagar framåt.  Det blir en spännande utmaning för oss – och jag vågar lova en lika spännande läsning för er som följer vår blogg. Hos mina 55 arbetskamrater finns nämligen både lång erfarenhet och massvis av kunskaper om alla aspekter av kommunikation. Nu delar vi med oss av den kunskapen, inte bara till våra uppdragsgivare, utan till alla som vill läsa.

Blogg100 LogoBlogg100 startades av min kollega Fredrik Wass, som för tre år sedan uppmanade bloggare att anta hans utmaning att skriva dagliga blogginlägg i hundra dagar. Då nappade 20 bloggare på hans inbjudan och förra året hade antalet deltagare växt till 600 – privatpersoner, organisationer och företag. Och i år hoppas vi förstås på ännu fler.

Men varför väljer Intellecta Corporate, en kommunikationsbyrå i den digitala utvecklingens framkant, att dra igång en daglig blogg och anta utmaningen i Blogg 100 just nu – 2014?

Bloggar har ju funnits i 20 år och är ju inte precis det nyaste nya.

Jo, därför att i dag är behovet av bloggen större än någonsin. Ju fler snabbt ihopsatta och lättkonsumerade uttryckssätt som finns att välja mellan, desto större är behovet av kommunikationsvägar som ställer krav på reflektion och eftertanke. Uppenbarligen är vi många som ser det behovet eftersom bloggarna blomstrar och aldrig har varit så många som nu. Och kanske är idén om den dagliga bloggen betydligt äldre än 20 år…

För när jag nu skriver Intellecta Corporates första inlägg i Blogg100 minns jag hur det var då jag var en grön journalistvikarie på Svenska Dagbladets centralredaktion. Mina arbetskamrater och jag samlade då på rubriker från tidningens mest traditionstyngda avdelning, Under strecket. Vi som var unga och nytänkande (tyckte i alla fall vi själva) ansåg att det fanns en hel del mossigheter på vår ärevördiga arbetsplats. Mossigast av allt var den dagliga understreckaren, en lång och djuplodande essä som oftast kretsade kring lärda ämnen som konsthistoria, filosofi, och klassisk musik. Alltid rubriksatt av någon lika lärd medarbetare på tidningens Kulturredaktion. Särskilt pompösa eller obegripliga rubriker samlades på en anslagstavla. I en prydligt utklippt rad kunde man där läsa: ”Tyskland som rite de passage” eller ”Arvet efter Jan Amos Comenius”.

I dag förstår jag hur naivt okunniga vi var i vårt häcklande av denna tidningsinstitution. I stället inser jag hur nyskapande det var av Svenska Dagbladet att för nästan hundra år sedan öppna upp spalterna för externa skribenter som fick skriva dagliga texter om aktuella frågor.

Den dagliga essän i Under strecket-avdelningen var helt enkelt sin tids blogg.

1918 krävdes det blysättmaskiner, jättelika tryckpressar och tusentals tidningsbud för att nå läsarna. I dag kan vi nå mångdubbelt fler bara med några snabba knapptryckningar. Men behovet är detsamma – och minst lika stort – i vår nutid. Vi behöver stanna upp, fundera över skeenden och trender, analysera och dra de nödvändiga slutsatserna. Och vad kan vara ett bättre verktyg för den analysen än en daglig blogg?

Det här inlägget är en del i bloggutmaningen #Blogg100, att blogga minst ett inlägg om dagen i 100 dagar.